Följ
med på en rundtur i tennismuseet
Sveriges
Tennismuseum finner vi vid torget i Båstad. Mitt i Båstads
klassiska del, "inpyrd" av tennishistoria.
Härifrån har vi Båstads berömda tennisstadion
inom synhåll.
Redan
i entrén till museet
möts vi av en meny till museet: smakprov hämtade
från olika epoker av svensk tennis historia. Välkommen
att här göra en historisk tennisresa genom tiden -
från 1880-talet och fram till våra dagar. Den resan
gör vi via museets tre huvudavdelningar.
I
första rummet

upplever vi tiden då tennis slog rot i Sverige. Sveriges
kronprins, som vid ett studiebesök i England hade fängslats
av den vita sporten var en av dem som kom att betyda åtskilligt
för att tennis skulle slå rot i Sverige.
Ett rikhaltigt bildmaterial berättar om tennisens barndomsår
i Båstad. På den första tennisbilden från
Båstad ser vi två mixedpar som spelar tennis på
en måttligt jämn gräsmatta.
I en särskild monter i detta rum möter vi också
ett elegant par - elegant klädda i tenniskläder fån
1890. Det är "första paret ut" i en unik
samling av tenniskläder från skilda epoker i tennishistorien.
Hela denna samling har donerats till tennismuseet av Ola Hallengren,
Stockholm.
Denna första avdelning av museet skildrar en tid då
tennis ännu var mera sällskapsspel än idrott.
I denna avdelning möter vi också av många klassiska
byggnader i Båstads tennishistoria: Strand, Skånegården,
Pershög, Buena Vista, Malens Havsbad m.fl.
I nästa rum
skildras en tid då tennis har etablerat sig som idrott.
Här möter vi bl.a. 20- och 30-talens legendarer: Kalle
Schröder, Sune Malmström, Sigrid Fick, Hilde Sperling
m.fl.
Under inte mindre än 15 somrar - med början 1930 -
deltog Gustaf V i tävlingarna i Båstad. Detta gav
såväl sporten som Båstad en omfattande publicitet.
1948 upphöjdes tävlingarna i Båstad till "Internationella
Svenska Mästerskap" eller Swedish Open. I detta rum
möter vi samtliga segrare i tävlingen sedan dess.
Idel världsstjänor. Eller vad sägs om namn som
Ken Rosewall, Roy Emerson, Stan Smith, Manuel Santana, Nastase
m.fl. utländska toppnamn. Och så förstås
våra egna - Sven Davidsson, Lennart Bergelin, Ulf Schmidt,
Jan Erik Lundqvist, Björn Borg, Mats Wilander, Joachim
Nyström, Henrik Sundström m.fl.
I detta rum kan vi följa klädmodets fortsatta utveckling
genom den hallengrenska samlingen.
Vi kan också följa utvecklingen beträffande
bollar, racket, banunderlag mm
I
det tredje rummet

skildras tiden från 1940-talet och fram till våra
dagar. I slutet av 1940-talet börjar Sverige "sticka
upp" som tennisnation. Namn som Torsten Johansson, Sven
Davidsson och Lennart Bergelin dominerar.
Så kommer 1960-talet med den lysande epoken med Janne
Lundqvist och Uffe Schmidt i centrum. Oförglömliga
DC-matcher, - många av dem i Båstad. TV får
sitt genombrott och de många dramatiska DC-matcherna i
början av 1960-talet direktsänds i sin helhet!! Tennis
blir nu den stora innesporten i vårt land. Tennisklubbarna
får en anstormning av unga och gamla som vill spela tennis.
Nya banor byggs över hela landet.
1972 debuterar Björn Borg i Davis Cup. F.ö. i en oförglömlig
match i Båstad mot Nya Zeeland. Därmed har sagan
Björn Borg inletts. Den omfattar bl.a. ofattbara fem raka
segrar i Wimbledon!
När Björn drar sig tillbaka träder en ny yngling
fram på världsarenan: Mats Wilander. Han slår
som 17-åring igenom med dunder och brak i Franska Öppna
1982. Når sedan ofattbara framgångar. När sedan
ytterligare en mästare träder fram - Stefan Edberg
- talar en förvånad och begeistrad tennisvärld
om "Det svenska Tennisundret" .
"Undret" omfattade en rad lysande tennisspelare utöver
de tre nämnda: Anders Järryd, "Henke" Sundström,
Joachim Nyström, Kjell Johansson och många fler.
Även
inom dam tennisen träffar här i museet i på många
kända profiler - från Sigrid Fick på 1920-talet
till dagens stjärnor med Åsa Svensson i spetsen.
Sveriges
DC-insatser skildras i en särskild avdelning i museet.
Sveriges debut i DC-sammanhang skedde redan 1925. Då hette
de svenska spelarna Marcus Wallenberg och Sune Malmström.
De stora framgångarna skulle dock komma långt senare.
Även de svenska framgångarna i Wimbledon och övriga
Grand Slamturneringar uppmärksammas i särskilda montrar.
I detta rum
kan vi studera de två tillfällen då det hettade
till i Båstad:
Första gången var inför DC-matchen 1968 mellan
Sverige och Rhodesia. De våldsamma kravallerna utanför
tennisstadion gjorde att arrangörerna beslöt att inställa
matchen. Den flyttades till en ort i Frankrike.
Det andra tillfället var DC-matchen mot Chile 1975 - två
år efter miltärjuntans kupp i Chile. Demonstrationerna
mot Chile var ännu mera omfattande än demonstrationerna
1968. Nu var man dock bättre förberedd från
samhällets sida. Matchen genomfördes - praktiskt taget
utan publik - medan demonstranterna genomförde sin protestaktion
på torget i Båstad.
* * * *
Det som har nämnts här utgör endast några
smakprov på vad besökaren i museet får uppleva.
Därför:
| · |
Välkommen
till Sveriges Tennismuseum! |
| · |
Välkommen
att lämna materiel till den ständigt pågående
kompletteringen av |
| |
museisamlingarna
och museets snabbt växande arkiv. |
| · |
Välkommen att bli medlem i Föreningen Sveriges
Tennismuseum. |
| · |
På
annan plats här intill får Du all information
om öppettider, avgifter för entré, medlemskap
|
| |
mm. |
Museiledningen